Jag är naiv!

Jag är väl naiv men det känns rätt bra ibland. Tänker på hur nyheterna fullkomligt svämmar över av rapporter från Gaza. Blodiga barn, oskyldiga offer och hjälpsändningar som råkar illa ut. Jag är inte speciellt insatt och vill inte ens se att det finns en sida som det är mer synd om än den andra. Det enda jag kan tänka på är hur sorgligt och hemskt det är vad människor gör med varandra. På nyheterna pratade de om att ena sidan hade använt "inhumana" stridsmetoder och då undrar jag: vilka stridsmetoder är humana? Krig kan inte vara humant. Jag vill inte tro det. Jag är väl extra känslig, men jag tycker det är så vidrigt och jag vill inte ens bli en av de kalla cyniska människorna som menar på att det är nödvändigt att strida och kriga. 

Kan inte människor vara lite mer mänskliga mot varandra? Vad är det för avstånd som skiljer människor åt och som gör att de tycker det är rättfärdigat att döda okända människor? Jag låter som världens präktigaste men det skiter jag i. Man måste inte älska sin omvärld, men krig?? Jag vill inte ens förstå!


world aids day

Idag är det världsaidsdagen. Tänk att vi i Sverige har en av världens hårdaste smittskyddslagar som gör att hiv-positiva kan dömas till hårda fängelsestraff och hundratusentals kronor i skadestånd för att ha smittat någon med hiv, ibland utan att ens själv veta om att man är hivpositiv. Om du mördar någons barn kanske föräldern får några tiotusentals kronor i skadestånd. Grov misshandel är rubriceringen om man smittat någon annan och en misshandel som sker på stan och som kan få till följd att offret kanske får sitta i rullstol resten av livet , ja ändå är straffet för att smitta någon mellan 3 och 6 års fängelse medan förövaren till misshandeln på stan får sitta av hälften av tiden. Vad kan vi lära oss av detta? Ja en sak är ju att det finns någon slags moralisk underton i detta som rör smittskyddslagen och det andra är att det är förståeligt att av de ca 4500 personer i Sverige som är hivpositiva, är endast ca 100 av dem öppna med det. Men framför allt måste ansvaret för att använda kondom gälla bägge parter i en sexuell relation. 

Att drabbas av ett hiv-virus är naturligtvis en stor mänsklig tragedi. Förutom diskriminering och människors avståndstagande så är det fortfarande en sjukdom som inte kan botas. Bromsmediciner finns, och det är ju bra men dessa mediciner har så fruktansvärda biverkningar att de i sig kan leda till döden. Diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och omfördelning av kroppens fettreserver är några biverkningar som kan uppstå av bromsmedicinerna.

Jag sänder en tanke till världens många hivpositiva och aidssjuka och hoppas att spridningen minskar samtidigt som solidariteten för de utsatta ökar.

idol

Det har blivit mycket tv på sistone. Det är väl det jag sysslar med när jag är hemma. Tv, dator och sudoko...nice? Lite trist, men jag orkar inte annat. Vill inte träffa nån, bara sitta hemma och uggla. Så på Idol igår, tycker faktiskt att de flesta är bra i år. Förutom hon Katrin då, i eftersnack. Hon är ju bara flamsig och känns inte alls påläst. Jihde framstår som ett proffs bredvid henne (och då ska man veta att jag inte gillar Jihde...). Men snygg är hon iaf, Katrin med efternamnet jag inte kan stava. Undrar vilka av idolerna som kommer släppa en skiva? Johan Palm lär ju göra det, han verkar ha en stabil fankrets av 14-åringar. Till och med jag tycker han är bra, och jag är väl egentligen en 12 år för gammal...hemska tanke. Häpp!

fredagsfeeling

Efter ett fredagsarbetspass som tog slut vid 21 så sitter jag och myser lite framför datorn. Min pappa har skickat ett brev och jag har väntat på att öppna det sen det kom. Vill liksom spara det lite. Idag känner jag mig stark. Ska vara ledig i helgen och det bvlir lite familj, lite kärlek, lite shopping och lite fest. Blir nog bra. Sover ensam i sängen inatt, det händer väldigt sällan. Men jag tar nog med mig Stieg Larssons tredje del (ja jag vet det går väldigt långsamt...) och så brevet förstås. Sov gott!

en vän i en park

En kall kväll med en vän i en park. Långt samtal leder till frusna fötter. Det är en hel del som händer i mitt liv men jag står ganska stadigt i mig själv ändå. Jag har alltid mig och mina drömmar. Vågar inte riktigt lita på att S och jag alltid går samma väg även om vi ibland drömmer samma drömmar. En dag i taget och jag är glad så länge det varar. Måste skydda mig så jag inte går sönder. Nu längtar jag lite till sängen.

image9

Lägg märke till fågeln på bilden, upptäckte den inte när jag fotade, sen var den bara där.

everybody hurts...osv

Det var längesen jag skrev nu. Ägnar mycket tid åt föreningen, men mest är jag med S. Men nu är jag ensam hemma för ovanlighetens skull, jag skickade hem henne. S är extremt ombytlig och jag reagerar med att krypa in i mitt skal. Så jag sitter här ensam i min lägenhet och försöker att inte bli alltför dramatisk. S vet inte vad människan vill och ändrar sig stup i kvarten. Jag klarar inte av det. Vill kunna lita på människor, att det de säger är sant. Jag ringer väl tillbaks imorgon, men nu ska jag gå och sova. Sömnen blir nog svår att framkalla, men kanske går det att fördjupa sig i sista delen i stieg-Larsson-trilogin istället. Oron ligger tät i vardagsrummet. Det känns obehagligt att ha släppt en annan människa så nära. Iallafall nu på sistone när jag fått motstridiga budskap.

amors pilar

Sitter i min lägenhet, det är fredagskväll, jag är ledig i helgen och det känns nästan konstigt att jag inte är med S. Vi träffas så fort vi får tillfälle över och nu var det nog...7 timmar sen vi sågs. Så jag har suttit och zappat mellan singalong och så ska det låta. (nej nån rebell är man nog inte). Men strax ska jag stänga av datorn och istället krypa upp i fåtöljen med en bok. Just nu läser jag "ge sig hän" av Pia Tafdrup. Ett bokreafynd som visade sig vara en ovanlig historia som rör sig nästan i ett drömlandskap får jag känslan av. Fascinerande. Ledig i helgen, vad ska jag göra med alla timmar? Tips någon?


oro

Nån som står mig nära på sjukhus. Många drabbas, familjer tätnar. Jag försöker sysslesätta mig med annat för att inte ta ut nåt i förskott. Inget besked ännu. Vi är nog många som väntar.

Snart kommer S och då ska jag laga lite mat. sen ska vi åka och hämta cykeln som jag äntligen har bestämt mig för. En ny skeppshult, inte billigt men det ska bli härligt att kunna cykla mer fritt utan att behöva oroa sig för att cykeln ska paja på vägen. Lite läsning sen kanske en promenad.

Dagens vattenbild är en något oskarp bild tagen en kall vårvinterkväll. (Det är känslan jag vill åt)

Kram.


image8

personligt

Hej igen mitt lilla cyberkrypin. Idag är det tisdag och för mig innebär dagen:
  1. 'tvätt-vm', två maskiner på tork och två till snurrar som bäst.
  2. personalmöte
  3. träffa S och fira en flytt från det förgångna. En flaska vin är inhandlad och ikväll ska jag berätta vad jag känner. Nu finns inga ursäkter längre, det är bara att bejaka. Lääskigt...
Igår träffade jag min föredetta för första gången sen det blev slut. Vi har inte setts sen i augusti. Det var jag som tog kontakt för jag ville göra ett mentalt avslut och också på ett sätt försonas så man kan gå vidare. Innan var jag nervös och en massa tankar snurrade "tänk om vi ser varandra och jag plötsligt känner mig jätteförälskad igen" och annat. Men sen träffades vi på vår vanliga mötesplats och efter en stund när vi båda hade satt oss ned på ett café med uteservering (Ja det gick fint att sitta ute och fika!!) så släppte det mesta av nervositeten. Vi pratade på som förut och det mesta var sig likt förutom att det fanns en ny distans. Hos mig fanns ingen kärlek, men ömhet inför människan framför som mått rätt dåligt över sitt beteende. det var som att vi förlöste varandra där. Fria från skuld kunde vi gå vidare. Vi kanske ses igen som vänner, men vi kommer inte träffas regelbundet eller så. Nej nu är tvätt nummer tre och fyra klar så nu kan jag inte sitta här längre, so long!


påskdagen

Sitter i mammas sovrum och ser ut över en blåsig barndomsort. Det mesta ser sig likt ut. Den lilla ån är till hälften frusen av de senaste dagarnas minusgrader och jag möter halvbekanta på gatan. Häruppe på tredje våningen flyger fåglarna nära, nära. I stora flockar cirkulerar de alldeles utanför. Snart bär det av hemåt igen med tåg. Helgen har varit fin och lugn, med alldeles för mycket mat som vanligt. Det största missödet består i att jag glömde min mobil på en restaurang i en stad jag passerade på vägen hit. Lyckades dock lokalisera den och den ligger och väntar på mig på kinaresturangen till min stora lättnad. Jag har hunnit fundera över hur fast jag blivit vid min telefon, det känns så konstigt att inte kunna bli nådd eller att nå under dygnets alla timmar och vart jag än går. Det är nog nyttigt att vara utan den ibland. Jag brukar ha det på dygnet runt och när jag jobbar så är den på ljudlöst. Allt för att jag sen ska kunna se vem som försökt få tag på mig. Jag får öva mig på att släppa kontrollen och stänga av den ibland. (ja det känns lite läskigt...) Nu ska jag hjälpa mamma med disken!

image6



Glad påsk

Nu har jag bestämt mig. Efter mycket velande har jag beslutat mig för att åka hem till min barndomsstad över påskhelgen. En vän från gymnasiet har bjudit in mig på fest på långfredagen så jag åker direkt dit och så blir det påskmiddag med mamma och brorsan med familj på lördagen. Det blir nog en lugn och fin helg. Idag är det lite stressigt dock för jag har tagit åt mig extrajobb och så har jag två möten ikväll innan jag får träffa S ett par timmar innan vi somnar. Dagens vattenbild, ständigt i förvandling, i ständig process. Aldrig stilla. Ha en fin påskhelg nu.



image5

sova

Det blev en fin och ganska lugn helg med S. Lite shopping, lite sen frukost ( klockan 13) lite garderobsjobb. Nu är jag bara så trött. Trött men nöjd efter ett bra avslut på en bra helg.

söndagsreflektion

Sitter och tittar på Wallander med ett halvt öga och reflekterar över helgen som snart är slut. Pub på fredagen och sen kryssning med ett par kolleger, det blev blött och jag är rätt trött nu. Känns iaf bra att jag är ledig imorgon också så jag får tid att återhämta mig. Har hamnat i en period av en hel del festande nu och jag känner att jag behöver ta en paus. Jag blir så jäkla nere av att vara bakis och det känns inte direkt sunt att behandla kroppen så. Imorgon blir det promenad och nya tag! För övrigt har jag fjärilar i magen efter möte med en viss S....

thåström och stearinljus

Idag har jag bara varit oförklarligt ledsen. Tänker ibland att det är nåt som är fel, att jag tex lider brist på nåt, typ järn. Eller att jag förtränger nåt, att det är min kropps sätt att signalera på nåt freudianskt vis. Men jag kanske bara är ledsen helt enkelt. Om nu mitt möte är av godo, varför är jag då så ledsen? Och om det är av ondo, varför mår jag så otroligt bra när vi är tillsammans? Jag kanske tänker för mycket helt enkelt... Jag sitter vid datorn i min stearinljusupplysta lägenhet och lyssnar på Thåströms skiva Skebokvarnsv. 209: fanfanfan... Har tänt rökelse som jag köpte på semesterresa med exet i somras. Rökelsepaketet har legat och väntat i över ett halvår på att jag ska känna att det är rätt tillfälle. Så idag tände jag en rökelsepinne som ska lukta eukalyptus, men det luktar och ryker så mycket att jag var tvungen att öppna balkongdörren... Jag är inte så här svår och deppig alla dagar. Men idag. Jag hoppas imorgon är en bättre dag och sen på fredag ska vi ses igen...

jag i möte

Sen sist har en helg kommit och gått. Jag har tagit beslut och jag har rivit upp dem. Från "Nej vi ska inte ses mer" till "En gång till kan ju inte skada". Jag blir inte klok på mig själv och mina reaktioner över min nya bekanskap. Har ni tänkt på att varje människa som man släpper in i sitt liv lämnar ett avtryck även på ens bild av sig själv? Man är aldrig helt densamma som förut. Jag vet varken ut eller in längre, men jag försöker ligga lågt. Jag tänker mig att svaret kanske kommer till mig så småningom. Hur vet man egentligen när det är rätt och när det är fel?

imorgon ska jag på jobbintervju. Jag försöker att inte stressa upp mig. Det är tillräckligt mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Jag vill bara ha lite lugn och ro. Eller inte bara, en del av mig vill ha annat också... Men men snart börjar brothers and sisters på tv och sen är det sängen som gäller. Nytvättade lakan och Stieg Larsson-boken Män som hatar kvinnor. Ja, nu har jag också hittat den, boken/bokserien som hela Sverige har talat om rätt länge nu.

Mitt liv

Tänk att en annan människa kan ha en så stark dragningskraft att det känns nästintill omöjligt att bromsa och välja att gå en annan väg. Jag har mött nån som får mitt blod pulsera så kraftigt att jag blir lite rädd för vad det kan göra med mig. En vän sa till mig att "du måste ha huvudrollen i ditt liv", och det är så sant. Men ack så svårt att stå emot sina impulser, när jag inte vill annat än ringa det där samtalet och säga Kom Hit - Nu! Förnuft...och känsla. Kanske är det svåraste konststycket att få dessa delar att gå ihop? I detta nu har jag inte lyckats ta något beslut.
    Fortsättning följer...

ajajaj

Förkylningen har kommit smygande under dagen och nu suger jag på halstabletter och snorar mest hela tiden. Får inte vara sjuk, känns inte som att jag har råd med det nu. Har eftermiddag/kvällspass plus sovjour imorgon. Nåja, så länge jag inte har feber så ska jag väl kunna masa mig iväg. Ikväll har jag varit på första styrelsemötet efter årsmötet. Ordföranden hade med sig semlor, en trevlig gest. När jag satt som bäst och renskrev mötesanteckningarna ringde telefonen. Det var en tjej som sa sig vara från spärrservice och som ville ge mig en nyckelbricka från polisen eller nåt. Hon försäkrade att det inte skulle kosta mig någonting, inte porto eller nåt och jag som har väldigt svårt att säga nej när försäljare ringer mig hörde mig själv säga "ja men skicka en sån då...". jag hoppas att jag inte behöver äta upp detta den här gången. Nån som har några bra förkylningstips??

Inget speciellt.

En jobbhelg är till ända och en ny vecka har inletts. Jag är jättetrött och ska strax krypa till sängs. Just nu ser jag fram emot (förutom en god natts sömn) att en mycket kär vän ska komma och besöka mig till nästa helg. Vi ses inte så ofta så det ska bli så härligt att få dela en hel helg ihop. Vem vet vad vi hittar på för skoj. God afton Sverige!

so not a freaky friday...

Jaha så börjar fredagskvällen närma sig sitt slut. Några större utsvävningar har det inte blivit idag, snarare har jag som alla svenssons därute ätit fredagskyckling och tittat på let´s dance. Tyckte det var synd att Richard Herrey åkte ut, han dansade så bra. Om man nu ska engagera sig i detta. Nej jag går hellre och lägger mig. imorgon och på söndag är det jobb som gäller. God afton Sverige!!

Röda ljus och kramrock...

Idag är det alla hjärtans dag och eftersom jag nu inte har en liten 'vän i viken' tänkte jag ändå göra denna dag till nåt lite speciellt. på dagen träffade jag en kompis och jag och hon och hennes lilla barn promenerade i solskenet (det var vackert men jävligt kallt). Sen gick vi och åt lunch på en thailändsk restaurang. Jordnötssås är inte illa alls...sen bar det av hemåt för jag hade faktiskt bokat en en massör som skulle komma hem till mig och massera mig. i en hel timme blev jag knådad och nu känner jag mig pånyttfödd nästan. kvällen spenderades framför en amerikansk romantisk film som heter a walk to remember. Jag erkänner: tårarna rann ymnigt nerför mina kinder. Trots att jag ibland trasslar in mig i diskussioner kring våra föreställningar av genus, sexualitet och så vidare har jag inga problem att tycka om att se en riktig hollywoodsk "tjejfilm". Det är bara att ta av sig sina genusglasögon först. Till filmen avnjöts en skål chokladpudding med kanelgrädde topppad med julens hjärtformade (såklart) pepparkakor. När ska man egentligen äta upp pepparkakorna, man kanske kan bjuda på dem till påsk? Jag är nöjd ialla fall med min dag, och nu ska jag ta och krypa till kojs.

Tidigare inlägg
RSS 2.0