påskdagen
Sitter i mammas sovrum och ser ut över en blåsig barndomsort. Det mesta ser sig likt ut. Den lilla ån är till hälften frusen av de senaste dagarnas minusgrader och jag möter halvbekanta på gatan. Häruppe på tredje våningen flyger fåglarna nära, nära. I stora flockar cirkulerar de alldeles utanför. Snart bär det av hemåt igen med tåg. Helgen har varit fin och lugn, med alldeles för mycket mat som vanligt. Det största missödet består i att jag glömde min mobil på en restaurang i en stad jag passerade på vägen hit. Lyckades dock lokalisera den och den ligger och väntar på mig på kinaresturangen till min stora lättnad. Jag har hunnit fundera över hur fast jag blivit vid min telefon, det känns så konstigt att inte kunna bli nådd eller att nå under dygnets alla timmar och vart jag än går. Det är nog nyttigt att vara utan den ibland. Jag brukar ha det på dygnet runt och när jag jobbar så är den på ljudlöst. Allt för att jag sen ska kunna se vem som försökt få tag på mig. Jag får öva mig på att släppa kontrollen och stänga av den ibland. (ja det känns lite läskigt...) Nu ska jag hjälpa mamma med disken!
Kommentarer
Trackback
