everybody hurts...osv
Det var längesen jag skrev nu. Ägnar mycket tid åt föreningen, men mest är jag med S. Men nu är jag ensam hemma för ovanlighetens skull, jag skickade hem henne. S är extremt ombytlig och jag reagerar med att krypa in i mitt skal. Så jag sitter här ensam i min lägenhet och försöker att inte bli alltför dramatisk. S vet inte vad människan vill och ändrar sig stup i kvarten. Jag klarar inte av det. Vill kunna lita på människor, att det de säger är sant. Jag ringer väl tillbaks imorgon, men nu ska jag gå och sova. Sömnen blir nog svår att framkalla, men kanske går det att fördjupa sig i sista delen i stieg-Larsson-trilogin istället. Oron ligger tät i vardagsrummet. Det känns obehagligt att ha släppt en annan människa så nära. Iallafall nu på sistone när jag fått motstridiga budskap.
Kommentarer
Trackback
