andas, en sak i taget, inte ge upp...
Mycket vatten under broarna, livet händer så fort. J är inte längre i mitt liv. Jag tror att det är bra, men alla avslutade relationer gör mig att tappa fotfästet ett tag. Varför ska det vara så svårt att vara två? Jag borde nog vara själv ett tag. Men det är ju inte så lätt när man bara vill leva med den man tycker om. Jag behöver hitta en balans i min tillvaro. En tilltro till mig själv och ett sätt att lyssna inåt innan jag lyssnar på alla andra. Svaren borde finnas därinne nånstans, även om det känns som ett enda virrvarr. Att våga leva och att våga känna är nog det svåraste av allt. Motsatsen är så mycket enklare. Är ledig idag. Ska försöka göra nåt av dagen. Kanske ringa en vän (har ju den livlinan kvar... :-) ) Har sovit 12 timmar i sträck och ska INTE gå och lägga mig igen. Nej ut och andas nu!
söndagsnojjig
Mitt känsloliv är rätt kaotiskt. För lite sömn, för mycket alkohol och så har ännu en helg tagit slut. Måste sätta gränser för J men vet inte hur jag ska klara det. Dags att sova lite, på stilnoct. Imorgon är en annan dag.
