livets vatten

Kort visit hemma för att lämna av lite grejer och byta kläder. Har jobbat några få timmar idag, väldigt lugnt. Ska tillbaks till mamma för att träffa pappa som kommit på besök. Vr ett tag sen vi  sågs nu. Märker att jag inte har några förväntningar. Går omkring som i en glasbubbla nästan. Upptäscker precis att min gamla amaryllis som jag spara från ifjol börjar slå ut igen. Det gör mig lite glad iaf. Vet inte hur svårt det är att spara en amaryllis men jag är inte den som har gröna fingrar direkt. Jag brukar glömma att vattna dem alltsomoftast. Nej nu ska jag äta en smörgås, vattna blommorna, byta om och sen ta och köra mammas lilla bil tillbaka till sitt garage. Kram.

Dagen före dopparedan. Jag väntar på att mamma ska komma och hämta mig. Sitter och smuttar på ett glas vin (det är ju jul...). Vi ska klä granen. Egentligen skulle jag vilja strunta i alltihop... Jag är ju egentligen en riktig julmysmänniska, men det är inte mycket som gör mig "upphetsad" nuförtiden. Nåja, en bra sak är ju at jag är ledig från jobbet ett par dagar iaf.  Ska väl försöka lite iaf. Har tänt min stjärna, det ger väl lite julpoäng...

Med risk för att bli tjatig: det var ett tag sen jag skrev sist och sedan dess har många glas med härliga drinkar runnit ner för min strupe. Jag vet att min konsumtion inte är nyttig men jag känner mig inte redo att göra nåt åt det. Inte än. Ibland tänkar jag att jag borde gå och ta några prover för att se hur min kropp mår, min läkare tipsade mig om att kontakta vårdcentralen för att göra en hälsokontroll, men jag är inte säker på att jag vill veta svaret...

Nu ska jag koka pasta och käka lite och softa framför tvn innan det är dags att byta om och cykla ner på stan för att ta en öl med några bekanta. Lustigt uttryck det där med att gå och "ta en öl", finns det nån som tar EN öl och sen åker hem? Det kanske det finns, jag har väl bara inte träffat någon... 

Ja det blev en helg med alldeles för lite sömn, taskig mathållning (bla pizza och McDonalds) och väldigt mycket alkohol. Resultatet blev....magkatarr. Aj som fasen, måste skärpa mig lite. Men hur ska det gå till det vet jag inte. Jag orkar ju inte laga mat ens... Och det här med alkoholen då. Mindre dricka betyder mera piller och det är väl inte en kanonbra lösning det heller. Jaja imorgon ska jag jobba igen. Tillbaka till vardag.

Första samtalet på DBT. Kändes bra, men vågar inte hoppas för mycket. Jobbat också. Och så ringde en person och ville gå på dejt.... Det händer inte varje dag precis. Men även om jag blev smickrad är det inget för mig. Jag måste bli lite mer hel innan jag vågar lita på någon igen. Tänker fortfarande alldeles för mycket på S. Drömmer om henne på natten och sånt också. Ett annat liv kanske. Nånannanstans. Kram!

Idag är det världsaidsdagen. Tänk att vi i Sverige har en av världens hårdaste smittskyddslagar som gör att hiv-positiva kan dömas till hårda fängelsestraff och hundratusentals kronor i skadestånd för att ha smittat någon med hiv, ibland utan att ens själv veta om att man är hivpositiv. Om du mördar någons barn kanske föräldern får några tiotusentals kronor i skadestånd. Grov misshandel är rubriceringen om man smittat någon annan och en misshandel som sker på stan och som kan få till följd att offret kanske får sitta i rullstol resten av livet , ja ändå är straffet för att smitta någon mellan 3 och 6 års fängelse medan förövaren till misshandeln på stan får sitta av hälften av tiden. Vad kan vi lära oss av detta? Ja en sak är ju att det finns någon slags moralisk underton i detta som rör smittskyddslagen och det andra är att det är förståeligt att av de ca 4500 personer i Sverige som är hivpositiva, är endast ca 100 av dem öppna med det. Men framför allt måste ansvaret för att använda kondom gälla bägge parter i en sexuell relation. 

Att drabbas av ett hiv-virus är naturligtvis en stor mänsklig tragedi. Förutom diskriminering och människors avståndstagande så är det fortfarande en sjukdom som inte kan botas. Bromsmediciner finns, och det är ju bra men dessa mediciner har så fruktansvärda biverkningar att de i sig kan leda till döden. Diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och omfördelning av kroppens fettreserver är några biverkningar som kan uppstå av bromsmedicinerna.

Jag sänder en tanke till världens många hivpositiva och aidssjuka och hoppas att spridningen minskar samtidigt som solidariteten för de utsatta ökar.