flytt

Snart dags att sova. Har fastnat framför datorn igen. Imorgon blir det en lång dag. Torpet är inte längre min sovplats. Flytt in till en lägenhet i stan. Hoppas jag får vara feberfri annars blir det väldigt jobbigt. Har haft feber i två dagar nu och jag är som klyshbild av en kille med förkylning: jämrar mig och vill mest sova hela dagen. Tycker så synd om mig själv att det är pinsamt.

en dag i taget?

Jävla skitliv. Ute i ett torp på landet igen. Det är inte mycket jag fixar nuförtiden. Sjukhus med slangar och pulserande kropp. Alla säger, en dag i taget. Om man inte orkar då? Äh för fan jag går och lägger mig istället. Lite Theralen, lite Imovane så är saken biff.

...

Ja det var det. Aldrig mer kommer jag få sova vid hennes sida. Aldrig mer få känn hennes armar runt min kropp. Aldrig mer få sitta och fantisera om vad våra framtida barn ska heta. Aldrig mer få ett fint sms från henne 1 minut efter att vi skilts åt. Aldrig mer...Hon fattas mig!



Så nu sitter jag här, i en stuga på landet. Där mobiler inte fungerar. Tittar på sorglig film  på tv, 21 gram, passar en fyramånaders bebis och dricker ljus kokosrom. Försöker överleva. Vet att jag inte kan gömma mig härute för alltid.

?

Vart är jag på väg? Känns som att jag faller och jag kan bara hoppas att fallskärmen vecklar ut sig innan jag når marken. Livet är inte lika lätt längre. Inte lätt alls. Vill att morgondagens prövningar ska klaras av så jag får sova.

RSS 2.0