En solig dag.

klockan är lite mer än halv elva och jag ska strax gå och lägga mig. Inte för att jag ska upp tidigt för att jobba eller nåt. Nej ja är ledig imorgon. Men jag är så himla trött. Den där tvåtimmarspromenaden gjorde nog sitt för min trötthet. Har bränt mig i ansiktet av solen också. Är så känslig. Lyckas bränna mig mer eller mindre varje år. Slarvar väl med solskyddsmedel så jag får ju skylla mig själv. Nu är det iaf sovdags. God afton Sverige ;-) 


var slutar den här resan?

Mitt liv är helkaotiskt just nu. Vet fan inte vad jag ska göra. Dricker för mycket, men jag klarar inte sluta. Jag bestämmer mig ibland för att "idag ska jag vara nykter", men lyckas inte med det ändå. Nånting dyker upp, eller ingenting dyker upp, till slut sitter jag ändå där med glaset i hand. Det förbannade älskade glaset. Kan inte förklara, har bara sån jäkla längtan att supa hela tiden. Vet att det inte är bra, och att det står i vägen för allt jag försöker åstadkomma och få rätsida på i mitt liv. Just nu är det återställartime, men (än så länge iaf..) bara en folkis. Hur gör man för att sluta och hur hanterar man det där suget som gör mig så ångestfylld? Nån som vet svaret? Anyone?


helvetesjävlaförbannadeskit...

Så nu var det sagt, så kanske jag kan komma till sak.. fick ett par otrevliga msn-meddelanden från mitt ex tidigare idag. Vad händer? Jo jag hittar mig själv hysteriskt gråtandes på golvet och pratandes med nån från akutpsyk. NU, tre atarax senare kan jag iaf sitta upp. Att livet ska vara så jävla svårt. Jag kämpar som en galning för att komma vidare och minska min ångest. Det är bara att det så ofta är motvind. Jag trampar vatten här i min lägenhet. Sitter på mina händer för att inte gå in i badrummet och skära mig eller ännu hellre ta mig en stadig drink eller tre-fyra stycken. Andas andas andas Liv! Det går snart över....hoppas jag.

vill bli suddig...


boring friday...

Livet händer så fort, och ändå känns det som att jag står och stampar på samma våta fläck. Jag vet att jag dricker för mycket, men jag är ju inte alkoholist (!) Idag är det fredag och jag har druckit två glas rött vin, något som är helt normalt. Jag försöker fortfarande lyssna inåt och stärka mig själv och framförallt min sjävkänsla men jag kan inte förneka att jag träffat en ny människa som jag tycker väldigt mycket om. Jag är bara så otroligt rädd. Rädd för kärleken, rädd för att inte duga, att inte räcka till och rädd för att gå sönder. Rädd att ge mig hän. Känns det igen? Jag har inte speciellt svårt att hantera vänskapsrelationer, mitt kontaktnät är stort. Det är bara när nån ska komma riktigt nära som det blir svårt. Att släppa in en annan människa på djupet, hur gör man? Nån som vet?

Det är fredag och jag är ledig i helgen. Hoppas på fint väder, så jag kan låta mitt ansikte värmas av solen. Sånt är bra, jag blir glad av det.  Kanske blir det en tur på stan, kanske en fika med en vän. Ska städa lite också. Lördagskvällen vet jag inget om. Men eftersom jag är hemma ikväll hoppas jag kunna gå ut imorgon. Det är så himla tråkigt att sitta hemma och titta på halvtrista program som "så ska det låta".... Kanske dyker det upp nån fest om jag har tur vill säga.

Våren är på väg!

RSS 2.0