en vän i en park

En kall kväll med en vän i en park. Långt samtal leder till frusna fötter. Det är en hel del som händer i mitt liv men jag står ganska stadigt i mig själv ändå. Jag har alltid mig och mina drömmar. Vågar inte riktigt lita på att S och jag alltid går samma väg även om vi ibland drömmer samma drömmar. En dag i taget och jag är glad så länge det varar. Måste skydda mig så jag inte går sönder. Nu längtar jag lite till sängen.

image9

Lägg märke till fågeln på bilden, upptäckte den inte när jag fotade, sen var den bara där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0