livets vatten

Jag skriver om sånt jag tänker på. Stort och smått, nära och personligt, fjärran och politiskt.

ett möte senare...

Personalmöte idag. Alltid lika jobbigt. Brukar försöka klara mig utan atarax, men det verkar som att jag fortfarande behöver det i vissa situationer. Är iallafall glad att jag inte är fast på benzodiazepiner. Hade varit betydligt jobbigare. Nåja, tillbaks till p-mötet. Så fort jag öppnar munnen blir chefen plötsligt väldigt upptagen av att anteckna i sin kalender, kolla sin mobil eller bara var allmänt frånvarande. Det känns alltför ofta som att mina ord liksom fastnar i luften eller bara faller ned under bordet utan att någon egentligen lyssnat. Försöker tänka realistiskt och vara konstruktiv. Kan konstatera att jag borde bort från denna arbetsplats så  fort som möjligt. Här jobbar jag som fan med min självkänsla mm och det känns som att mycket av mina framsteg liksom försvinner när jag jobbar. Det är helt enkelt igen bra psykosocial arbetsmiljö och ja jag vet att jag är känsligare än de flesta och det får jag acceptera och försöka att både anpassa mig till det och försöka stärka mig. Har sökt några jobb och ska till min stora gl'dje få komma på intervju på torsdag. Än finns hopp!

Svar: ja visst är det bra och så går det fort också.