dyslexi och en trött Liv
Annars har jag tittat på kunskapskanalen på tv ikväll. De sände ett intressant program om dyslexi. Jag tycker det är konstigt att vi inte satsar ännu mer resurser på de tidigare skolåren, för då hade man kunnat förebygga en hel del. Svårigheter i skolan leder ofta till bristande självförtroende och självkänsla och kan man inte vara bäst så kan man ju alltid försöka vara värst. Bakom stökiga killar i skolan döljer sig ofta något annat, tror jag. För det mesta finns det en förklaring till människors beteende, man måste bara försöka se bortom det första lagret. Detta är nånting jag har tänkt och fortfarande tänker mycket på men ikväll vill mina tankar inte formulera sig i skrift. Jag är för trött helt enkelt och mamma sticker titt som tätt in huvudet och pratar med mig. En annan gång kanske jag bättre kan formulera det jag tänker på, en annan dag...
Håller med om det du skrev! Nu är det ju t.o.m. så många som är arbetslösa (och jo visst, skolan har sämre ekonomi, men i alla fall). Kan man inte satsa lite på skolorna i Sverige, så att fler med just dyslexi, men även ADHD osv, kan få extra hjälp?
SV: Jo, jag vet. Och att jag har problem insåg jag verkligen på riktigt i början av sommaren. Men det är ett stort steg från att inse att man har problem till att faktiskt få hjälp utifrån...
Amanda: absolut tycker jag att vi ska satsa mer på de som behöver extra stöd i skolan, det är tom en satsning som vi kommer tjäna på ekonomiskt (förutom att det är det som är humant att göra...) eftersom tidiga ordentliga insatser kan göra att man förebygger att problemen växer sig mycket större. Alltså ger vi unga personer med tex ADHD-diagnos rätt hjälp tidigt i livet kanske de inte hamnar på kåken när de är 25 (Vilket kostar tusentals kronor varje dygn...).
